Underbartäven när det är prövande.

Livet med 2 barn är precis så där underbart som vi tänkt oss - tänk vilken gåva att vi fick 2 barn.

Och Bernhard är precis så glad och tacksam över att ha fått ett syskon som vi trodde han skulle vara. Han älskar verkligen sin lillasyster.

Men det är också en prövning för oss som föräldrar stundtals, exempelvis när jag behöver gå på toa och lillasyster får sitta i pappas knä den stunden och detta kolliderar med att Bernhard vill hitta på något med pappa själv och det måste ske NU. Vissa dagar kan det komma några såna här ögonblick på raken och då när lillasyster sitter och gråter medan Bernhard sätter sig ner och är ARG då blir det lite av en prövning. För även om livet med 2 barn är underbart, så är vi bara människor och med lite sömn (vilket jag som mamma iaf har) så kan det bli lite obalans när det blir för många prövningar under en dag. Och även om Bernhard har längtat och är så glad över att ha sin lillasyster här så kan det ibland fortfarande vara ovant för honom och avundsjukan knackar på. Han har varit själv med oss i 4.5 år och nu ska han dela oss med Bonnie, det ÄR en omställning. Som i exemplet ovan - ibland kan Bernhard inte vänta utan vill att jag ska ta lillasyster så han och pappa kan göra de dem skulle. Eller som nu när vi är själva måndag till fredag medan pappa jobbar - då kan Bernhard ibland tröttna ur om jag har lillasyster i famnen och gör allt för att få min uppmärksamhet. Vilket tyvärr leder till gräl många gånger. Men sen så visar Bernhard hur duktig han är - som när lillasyster fick sina första sprutor (vaccin) och skrek nästan nonstop i en timme när vi var hemma. Då var han verkligen en tålmodig kille som byggde en hinderbana i vardagsrummet och väntade in att hon skulle lugna sig, så att jag kunde fixa eftermiddagsfika till honom. Så det är underbart, även när det är prövande. Och sen har vi lillasyster som också har sina behov - även om hon är liten så vill hon saker samt att det finns saker hon inte vill. Och många gånger så vill vi alla olika saker vid en och samma tidpunkt, vilket kan skapa lite oreda. Så livet är inte sockersött hela tiden sen vi fick lillasyster bara för att vi kämpat så länge för att få ett syskon, utan cirkeln består av underbart --> prövande --> underbart - prövande --> underbart (osv) och det är just det som gör allt så magiskt. Det är perfekt just för att det inte är perfekt. 

Förskolan är stället som inte går att ersätta.

Sen lillasyster kom till världen så har det inte blivit mycket tid på förskolan för Bernhards del. Först var det för att magsjukan gick och vi ville inte få hem den så lillasyster kunde bli smittad. Men sen gick allt över till att Corona klev fram och blev en del av vår verklighet, så Bernhards sista dag på förskolan blev den 7 april. Och det går bra att ha honom hemma, men han saknar förskolan. Han saknar pedagogerna och de andra barnen, men framförallt så saknar han sin bästa vän Nils. Sen så träffade jag på en av pedagogerna den 20 april och hon berättade att de är ute nästan hela dagarna nu, just med tanke på Corona. Och hon sa även de att om Bernhard vill komma dit och leka när de är ute så är det helt okej. Så jag, Bonnie och Bernhard tog oss dit både den 21 och 22 april och då hade han inte varit där på 2 veckor - jag säger bara: vilken skillnad på Bernhard. Jag har gått hemma och funderat på hur jag ska få honom att leka själv då han hela tiden vill ha med mig och han vill gärna att jag både kickar igång leken för att sen hålla den levande. Men den kille jag fick se på förskolan är en kille som inte alls behöver mig såsom han gjort hemma, utan han började plocka fram grejer för att sen leka i typ 1.5 timme. Vill även tillägga att detta fortsatte när vi kom hem - efter vi ätit lunch så lekte han själv i typ 2 timmar. Helt underbart att se !!!!

Hemma, efter lunchen. 

Förskolan, pedagogerna och de andra barnen är så VIKTIGA för min son. Han har det bra hemma, men förskolan är hans ställe som inte går att ersätta. Det är där han växer och utvecklas och får vara Bernhard på ett annat sätt än hemma. Så jag ser fram emot när det värsta är över och det går att ha honom på förskolan igen - jag ser fram emot det för hans skull. Och de bästa med besöket på förskolan den 21 april var när han såg sin bästa kompis efter 2 veckor isär och han fick leka med honom. Kramarna dem gav varandra - de var så sött så jag dog nästan lite sötdöden.

Bernhard står och väntar på sin bästa kompis som han ser på andra sidan staketet. 

Att få sina namn.

Då det tog oss sån tid och vi velade fram och tillbaka när det kom till vad Pyret ska heta, så vi satte ett stoppdatum. Så i söndags, den 19 april, tog vi beslutet och det känns så rätt och perfekt. Pyret som även kallats både för Prinsessan Pyret, Pirayan, liten och lillasyster heter from nu

Bonnie (tilltalsnamnet) är ett namn vi valt men det är inget släktnamn.

Kvinnonamnet Bonnie är bildat av det franska ordet bonne som betyder god. Namnet blev först populärt i Skottland, numera är det ganska vanligt även i USA. Bonnie är även ett skotskt adjektiv och betyder ungefär söt eller vacker.

Elvy (mellannamn) är efter Jeppes mormor

Villemo (mellannamn) är också ett namn vi valt men som inte är ett släktnamn.

Det känns som en sån vacker kombination av namn och Bonnie är precis rätt tilltalsnamn på denna lilla tös - för namnet är sött men samtidigt lite rockigt och det är precis vad lillasyster är. Men jag och Jeppe vill att Bonnie ska veta att Bernhard ville ända in i det sista att hon skulle heta Villemo. Han är helt okej med Bonnie och gråter inga floder, utan det var nog mer en grej att vi pratat namn så länge och för honom var Villemo redan en verklighet. Men efter mycket om och men så förstod han att hon heter Villemo också, det är bara det att man säger Bonnie.