Magiskt trött.

 
30 juni, dag 30.
 
Idag har jag varit SÅ trött. Verkligen så där magiskt trött. Stod i hissen upp efter jobbet och insåg att de är inte bara de att jag KÄNNER mig trött - jag ser trött ut också. 
 

Sista dagen i juni.

Nu är vi framme vid sista dagen i juni och de är dags att summera 
 
 
De verkar som att ni uppskattat dom här inläggen där jag visar er något från dagen, vilket är jätte kul. De är kul att ni vill se de där som inte alltid är helt perfekt, utan som är livet. Både positiva och negativa saker. Att ni kan uppskatta att se ett tvättberg precis lika mycke som när ni får se bilder på Bernhard som är tagna med systemkameran. De gör ju att jag vågar lägga till fler såna inlägg även efter den här månaden, för att jag vet att ni uppskattar dom. 
 
De enda som varit galet svårt för min egen del, var att ta en bild och att den inte skulle vara perfekt. Att jag skulle visa bilder som inte var perfekta och som inte visade de där perfekta livet, utan som visade verkligheten. En verklighet som ibland är stökig utan att de är negativt. Men de va svårt, vilket jag tycker är bra att jag själv får se. Jag ville helst visa perfekta bilder, även om inlägget lyfte något mindre bra i text. Så de har jag fått jobba med, även om de inte funkat varje dag.
 
Sen blev de läskigt när min pappa fick en stroke, för de va ju något som jag kunde dela med mig av den dagen. Men de blev för privat direkt när de skett, så de fick vänta.
 
Så jag har lärt mig en del om mig själv under dessa 30 dagar och jag är väldigt glad att jag gjorde just de här.
 
 
En av mina favoritbilder från juni månad. 

#Tbt - från gravid till familjeliv.

Jag älskar att jag varje torsdag kikar tillbaka och kör en #Tbt. De en sån lyx att ha bloggen och kunna titta tillbaka. Att minnas tillbaka och kunna se å jämföra med vart jag är idag. Ta bara idag som ett exempel. 
 
För 1 år sen idag så gick jag in i vecka 25. Magen växte. Vi visste inte om plutten va en kille eller tjej. Jag va ganska orolig då jag inte kunde känna fosterrörelser. Och livet handlade mycke om att vara gravid. Vilket var lite paradoxalt för de kändes både som att tiden bara sprang förbi samtidigt som de ibland kändes som att tiden stod stilla. 
 
Idag, 1 år senare, så är Bernhard 8 månader. Och livet handlar mycke om att vara en familj med allt som hör till. Som att fundera kring vilken förskola vi vill att han ska gå på till vad vi som familj vill både nu och framåt. Och dom här 8 månaderna har gått så himla fort så jag är så glad att jag hela tiden fotograferat och dokumenterat mycke. 
 
Och då jag är en person som tror på tankens kraft, så kan jag inte låta bli att tänka 1 år framåt i tiden med ett leende på läpparna. Med tanke på vart vi var för 1 år sen och vart vi är idag - vart är jag om 1 år? Vart är vi som familj om 1 år? Spännande !
 
Bilden på oss  är tagen i juni 2016 av Ida Henriksson och ni hittar hennes instagram här
Powered by Jasper Roberts - Blog