Mobildagis.

Idag är sista dagen på 31 dagar av daglig lyckoritual. De här har varit en sån viktig månad, för jag älskar att upptäcka hur jag kan bli en bättre människa. Och det jag har insett är hur mobilberoende jag är, vilket är så hemskt. Så jag är glad att jag insett de.
 
Och de jag har gjort under den här månaden är att lägga ifrån mig mobilen och bara varit helt närvarande. Vilket inte har varit svårt alls, utan de har bara varit så underbart ! För jag har inte ens vetat varför jag måste kolla mobilen hela tiden, utan de har nog bara varit så av vana. 
 
Så därför är de så skönt att skapa en ny vana, en vana vi kallar för mobildagis. Så vi tänker att vi ska bygga nått sött litet hus, som en liten villa, där man kan lägga ifrån sig mobilen och då tänker vi att även gäster har möjlighet till det. För de är förbaskat tråkigt när man exempelvis sitter och fikar och så sitter vissa helt inne i sina mobiler. 
 
Och när jag googla på det så hitta jag hemsidan mobildagis där dom säljer mobildagiset ni ser nedanför. Och inne på hemsidan har dom massa fakta och statistik kring varför man ska ha ett mobildagis. Bland annat lyfter dom 
 
Nomofobi - rädslan för att inte vara anträffbar via mobilen. 
 
Och där känner jag att jag är glad att jag inte kommit dit än. Visst använder jag mobilen mycke, men jag är inte rädd för att inte vara anträffbar. Utan de är bara underbart att kunna pausa och bara vara närvarande i stunden med dom som man umgås med.
 
 
 
Klicka på bilden för att komma till källan. 

Börja närma mig slutet?

De va LÄNGE sen jag var så här dålig. De gick från att vara lite kli i ögat i måndags till ögoninflammation med feber och halsont i fredags. Igår, på lördagen, var de fortfarande ILLA så de blev inge bröllop.
 
Har mått så dåligt att jag knappt orkat stå upp. Jag har knappt orkat ta mig ut i köket och äta. Jag har suttit på golvet i duschen och haft massa varmt vatten för att jag känt mig frusen och haft så ont i kroppen. Jag sover på en uppblåsbarmadrass och gjort de sen i torsdags, för jag vill inte smitta dom två. De är Jeppe som haft hand om Bernhard själv sen de gick från illa till värre, och jag saknar dom båda super mycket. Även om vi är i lägenheten samtidigt så är de så trist och jobbigt att inte orka vara med och exempelvis äta frukost tillsammans.
 
Idag är de lite bättre, men tyvärr är lite bättre verkligen jätte liten skillnad. Idag orkar jag stå upp, fast inte för länge. Behöver fortfarande mycke vila. De är 5 dagar sen de började på riktigt och jag hoppas innerligt att jag börjar närma mig slutet av de här nu. 
 
Tack för era krya-på-dig på instagram ! 
Och de är kul när någon så stor som Alexander Pärleros som driver framgångspodden läser vad som står vid bilden och sen även lämnar en kommentar. 

Barnmatsvärlden.

När man är ny som förälder så är det svårt (typ omöjligt) att veta vad som kommer funka när de gäller att ens lilla ♡ ska börja äta mat och när de gäller barnmat så har vi provat Semper och Nestle. Där har då Semper varit Bernhards favorit sen han började äta och han ville inte alls äta Nestle. Vilket vi tror beror på att de var alldeles för mycke soppa av maten, de fanns inge tuggmotstånd alls. 
 
Men nu när Bernhard har blivit äldre så vill han inte äta Sempers mat som är från 8 månader. De va som att hoppet blev för stort och inte var anpassat till att han är rätt ny på de här med att tugga och att de blev för mycke som skulle tuggas. Men vi tänkte att då får han äta burkar från 6 månader, trots att de inte kändes helt rätt. Just för att han bara gillar Semper. 
 
Men då påminde Cina oss om att Nestle finns, vilket vi då provade igen. Och Nestle mycke mer rätt i tiden med sina matburkar från 8 månader. Så nu äter Bernhard en måltid på samma glada sätt som tidigare och han blir mätt. Och han äter så varierat - de är allt från lasagne till mormors kalops. 
 
fredagstipset är till alla er som hamnat i samma sits, där matglädjen försvunnit för ert lilla . Prova att byta märke och se om de kanske passar bättre med vart utvecklingen är. 
 
Powered by Jasper Roberts - Blog