Aha-moment.

Jag har alltid varit en person som haft noll tålamod. Saker och ting ska hända NU eller helst igår. Och jag har alltid sett på detta som något positivt, för det har gjort mig till en drivande person som fått saker och ting att hända. Exempelvis så är detta något väldigt positivt när det kommer till skolan och träning och liknande saker.

Jag har aldrig sett denna sida hos mig själv som en sida som skulle kunna vara något negativt. Men idag slog det mig från ingenstans att jag ibland måste lära mig att ha tålamod. Ibland funkar det inte att köra på och få saker och ting att hända DIREKT. Ibland behöver något få upptäckas och sen växa fram. Ibland behöver något tid och utrymme. Och lära mig att se charmen och nödvändigheten i det.

Vilket jag kanske inte gör till 100% i stunden, men bara att jag haft ett aha-moment och kan förstå att jag måste lära mig det och att jag förstår varför jag måste det, är ett steg på vägen.

om ni föreställer er min lista - gör en ram runt den - döp ramen runt den till tålamod. För att det ska bli något bra av listan och varje punkt på den så behövs tålamod.



Att våga.

Hörde detta för första gången igår och jag läste det på en blogg idag

Att våga är att tappa fotfästet en stund
Att inte våga är att tappa sig själv

Det är viktigt att komma ihåg. Speciellt när man står i stunden av att vilja göra någonting, men man är osäker på om man vågar. 


Jag ler. Fjortisfasonerna börjar. Läpparna har intagit sin "normala" pose. 
Jag i ett nötskal när jag ska ta kort haha.

Tankens kraft är stark.

Här kommer ett ögonblick av lycka. Ett ögonblick som bevisar hur stark tankens kraft är.

För mig är skolan VÄLDIGT viktig och det handlar inte om att klara kurserna, utan det handlar även om att förstå kurserna. med mig kunskapen. Och sen jag börja läsa på eftergymnasialnivå så har jag klarat mig, peppar peppar ta i trä, men får sällan mer än G. Vilket är helt okej med mig - ett G är ett G och de räcker. Och jag har då fått höra att jag inte skriver tillräckligt akademiskt och att det ibland är konstiga meningsuppbyggnader - och de med meningsuppbyggnaderna är ju tyvärr min dyslexi som satt lite käppar i hjulet för mig. detta har fastnat i tanken hos mig - du klarar dig och får G, men du är ingen VG person.

Men sen jag börja den nya kursen i gruppdynamik och konflikthantering så har detta förändrats. Jag har hitills lämnat in 2 obligatoriska texter och jag har fått VG på båda. Vilket är helt MAGISKT!

Och den enda skillnaden nu från tidigare kurser är att jag får med hjärtat i skrivprocessen - jag kopplar samman de jag läst i litteraturen (hjärna) med livserfarenhet (hjärta) och sen analyserar jag de (hjärna/hjärta). Innan har jag alltid bara skrivet från hjärnan, för det var vad jag trodde var akademisktskrivande. Ta fram fakta och visa att du läst och varit på föreläsningarna - alltid känt att jag inte riktigt lär mig så mycket som jag skulle kunna lära mig. Men nu har jag förstått hur man gör - nu har jag förstått hur man kombinerar deras sätt att skriva samtidigt som jag lär mig så mycket som jag bara kan. Hjärna - hjärta - hjärna/hjärta och wooops så har jag VG.

Jag kan inte sluta le och de bubblar på insidan. Är så stolt över mig själv. Jag sitter just nu med nästa text som skall lämnas in och det känns så himla roligt att skriva den - det känns på något sätt så mycket lättare. Jag behöver inte försöka vara "duktig flicka" - för jag är bra precis som jag är. Och på fredag får vi våran hemtenta i denna kurs och jag är inte alls lika nervös som jag varit på andra kurser. För så länge jag håller mig till hjärta - hjärna - hjärna/hjärta kommer jag klara det.



Tankens kraft är stark. Och det som skett med mitt självförtroende från förra måndagen när jag fick mitt första VG till idag när jag fick med att andra VG är magiskt. Jag ÄR numera en person som kan få både G och VG.

 

Powered by Jasper Roberts - Blog