Tripptrapp.

Bernhard fick ärva en tripptrappstol av sina kusiner för ett tag sen och inför kalaset så fixade Jeppe till den. Vi fick en brun, men Jeppe fixade till så att den numera är vit. Blev super bra och Bernhard älskar den. 

 

Stockholm.

Igår åkte jag till Stockholm för att gå en utbildning och det är en 2 dagars, så jag har sovit på hotell inatt. Vilket var lite annorlunda då jag efter kursen åt middag själv och sen fick några timmar helt själv på kvällen innan jag somnade i en egen säng där jag fick hela sängen för mig själv. Och det var första gången jag sov ifrån Bernhard, vilket var lite märkligt. Men jag kommer hem ikväll igen, så balansen i livet är tillbaka. 

 
Det är en jätte intressant kurs och jag är så glad att jag gått den, för den har varit en riktig kompetens utveckling när det gäller min roll som verkställande chef (jag är ju både enhetschef och verkställande chef). Så jag kommer tillbaka till kontoret imorgon med massa energi och kunskap.
 
Och innan kursen börjar kl 9 idag så ska jag se till att jobba några timmar - har en lista över "måsten" på min jobbdator som jag ska börja beta av. Får se till att använda tiden smart när jag ändå är ifrån mina två 

Stay at home mom vs working.

För 1 år sen så var jag mammaledig, men på min visionstavla så fanns målet att få ett jobb som jag i oktober 2017 hade haft några månader. Och det blev ju min verklighet, för jag jobbar som enhetschef idag och det har jag gjort sen i maj (6 månader). 

Och när jag tänker tillbaka 1 år så var det verkligen helt rätt att jag var mammaledig - vi var nyinflyttade så vi hade både ett hem att komma i ordning i, komma till ro i en ny miljö (vilket vi gjorde fort) plus att vi skulle finna vår plats här i Dalarna. Och det var så mysigt att få göra det tillsammans med Bernhard under dagarna - han och jag på landet med all tid i världen och massor att upptäcka. Tyvärr så kände jag nog inte det helhjärtat där och då, då mina tankar var på att hitta ett jobb - men jag kände det iaf 50% av tiden. 

 
Och idag 1 år senare så kliver jag upp 04:20 varje dag och kommer hem ca 17:00-17:30, så jag får ungefär 1 till 1.5 timme tillsammans med Bernhard innan han somnar. Och jag gör så gott jag kan med ambitionen att vara en närvarande och bra mamma på veckodagarna. På lördagar och söndagar får vi ju betydligt mycket mer tid tillsammans och då gör jag allt jag kan för att ta igen för all missad tid i veckorna. 
 
 
Jag älskar att jobba. Jag älskar att umgås med Bernhard. Och jag önskar att det fanns ett sätt så att jag kunde göra båda lika mycket, men det är ju tyvärr omöjligt. Men då önskar jag att det iaf fanns ett sätt så man kunde få lite mindre dåligt samvete, för det är något jag ofta har. Och det är då över att jag är borta för mycket eller att jag inte är perfekt när jag väl är hemma. Men det ligger ju hos mig, så ...
 
Är det inte lustigt hur det funkar? För 1 år sen gick jag och funderade på hur jag skulle lyckas lösa ett jobb. Och idag går jag runt med dåligt samvete för att jag missar så mycket tid med världens bästa lilla kille. 
 
Mycket händer med livet på 1 år. Mycket händer med en själv på 1 år. Och mycket händer med Bernhard på 1 år. Och jag har blivit påmind om att vara noga med att vara här och nu när jag får tid tillsammans med honom för han är bara där han är nu, NU och tiden flyger fram. 
Powered by Jasper Roberts - Blog